Salter sitter ihop olika bra beroende på vilka joner de innehåller. Ett salt där jonerna binder väldigt hårt till varandra kommer inte att lösa sig i vatten i någon större utsträckning. Orsaken till att vissa salter är mer svårlösliga än andra beror på deras bindningsstyrka, vilken vi konstaterade berodde på följande tre faktorer:
- Laddningarna på jonerna är lika stora.
- Elektronegativitetsskillnaden mellan jonerna är låg.
- Jonerna är ungefär lika stora.
Om vi blandar två olika saltlösningar med varandra (där vardera salt är komplett upplöst) så kan kombinationerna av joner skapa ett svårlösligt salt som ”faller ut”, alltså blir till ett fast salt i lösningen. Detta kan ses som en en slags dimma i lösningen när man blandar dem med varandra, som därefter faller ned på botten av behållaren.
Vilket salt som fälls ut
Det finns vissa tumregler när man ska bedöma vilket salt som kan fällas ut när man blandar två saltlösningar med varandra.
- Alla nitratsalter (salter som innehåller NO3−) är lättlösliga.
- Alla ammoniumsalter (salter som innehåller NH4+) är lättlösliga.
- Alla salter som innehåller joner från alkalimetaller (grupp 1) är lättlösliga.
- Karbonatsalter (salter som innehåller CO32− är oftast svårlösliga, såvida de inte kombineras med ammoniumjoner eller joner från grupp 1.
Med hjälp av dessa tumregler kan man uppskatta vilket salt som fälls ut om man blandar två saltlösningar.
En lösning med BaCl2 och en med AgNO3 blandas och vi ser en fällning. De salter som teoretiskt kan fällas ut är de två nya salter vi kan kombinera ihop från jonerna i den kombinerade lösningen. Detta är då AgCl och Ba(NO3)2. Enligt tumreglerna ser vi att saltet Ba(NO3)2 innehåller nitratjonen, och därmed är lättlösligt. AgCl är därmed saltet som fälls ut.
Vanliga svårlösliga salter
- AgCl – I stort sett alla silverhalider (silverjoner i kombination med negativ jon från halogengruppen) är svårlösliga.
- BaSO4
- CaCO3
Övningsuppgifter
Du blandar två saltlösningar med varandra och får en fällning. Den ena lösningen innehåller \( \mathrm{ Ba(NO_3)_2(aq)}\) och den andra innehåller \( \mathrm{ Na_2CO_3(aq)}\) Vilket salt fälls ut?
Du fäller ut saltet \( \mathrm{ BaCO_3(s)}\)
Salterna vi började med var redan upplösta, så det kommer inte på tal att någon av dem skulle falla ut. De ytterligare kombinationer av jonerna vi kan göra är \( \mathrm{ NaNO_3}\) och \( \mathrm{ BaCO_3}\)
\( \mathrm{ NaNO_3}\) innehåller både en alkalimetall och en nitratjon, så det fälls absolut inte ut.
\( \mathrm{ BaCO_3}\) innehåller inga alkalimetaller, inga nitratjoner, och båda joner har lika stor laddning. Det är detta salt som kommer att fällas ut.
Du blandar två saltlösningar med varandra, och får en slags dimma i den resulterande lösningen. Den ena lösningen innehöll \( \mathrm{ AgNO_3(aq)}\) och den andra innehöll \( \mathrm{ MgI_2(aq)}\) Vilket salt fälls ut?
Saltet \( \mathrm{ AgI(s)}\) fälls ut.
Salterna vi började med var redan upplösta, så det kommer inte på tal att någon av dem skulle falla ut. De ytterligare kombinationer av jonerna vi kan göra är \( \mathrm{ Mg(NO_3)_2}\) och \( \mathrm{ AgI}\)
\( \mathrm{ Mg(NO_3)_2}\)innehåller en nitratjon, så det är inte troligt att det saltet fälls ut.
\( \mathrm{ AgI}\) innehåller inga alkalimetalljoner, inga nitratjoner, och båda joner har lika stor laddning. Silverhalider (silverjon i kombination med en jon från halogengruppen) är dessutom typexempel på svårlösliga salter.
Nästa artikel i serien handlar om kristallvatten.